Återvinning

Mer om sortering

Desto mer material och avfall du som privatperson eller företagare återvinner, desto bättre blir ditt gröna tänk och vår omvärld. Alla fastighetsägare är skyldiga att se till att sina hyresgäster kan slänga hushållsavfall i anslutning till deras bostäder. De är även skyldiga att se till att det finns utrymme till att slänga grovsopor för de boende.

Ibland finns det grovsoprum i fastigheter men ofta väljer fastighetsägaren att beställa en container vid ett eller några tillfällen per år, där de boende kan slänga mer skrymmande föremål. Och det är här vi på Återvinning Stockholm kommer in! Vi samarbetar idag med ett antal aktörer som arbetar med återvinning i Stockholm och som har stor erfarenhet av att leverera containrar avseende grovsopor, elavfall, byggmaterial och trädgårdsavfall med mera.

Mer om Källsortering

För vissa typer av avfall finns något som kallas producentansvar. Detta innebär att det är producenten av produkten som ansvarar för att förpackningen återvinns och källsorteras. I Sverige har FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, uppdraget att se till att tidningar och förpackningar återvinns. Det är även FTI som har ansvaret över återvinningsstationerna.

Läs om källsortering

Återvinningsprocessen

Genom återvinning av olika material sparar man mycket energi vilket hjälper miljön och man sparar även mycket pengar vilket hjälper industrin. Läs mer respektive återvinningsprocess som finns för respektive material.

Läs om återvinningsprocessen

Återvinning vid Bygg och rivning

I samband med bygg -och rivningsprojekt finns olika mer eller mindre etablerade möjligheter att omhänderta restprodukter. Det lönar sig att så noggrant som möjligt undersöka avsättningsmöjligheter och planera omhändertagande av restprodukter i förväg.

Mottagare av restprodukter

Mottagare av restprodukter kan vara kommun eller privat entreprenör. Avgörande är bland annat om kommunen har utvidgat renhållningsansvar för bygg- och rivningsavfall och om restprodukterna ska behandlas som avfall eller om de kan återvändas eller återvinnas.
Läs mer om Mottagare av restprodukter

Rivningsordning

För att driva ett rivningsprojekt så lönsamt som möjligt gäller det idag att kunna återvinna en så stor andel av stom-materialen som möjligt. Betong och tegel som fyllnadsmassor eller ballast och stom-material av trä som virke eller bränsle vid energiutgivning.
Läs mer om Rivningsordning

Miljöinventering

Inför rivnings och ombyggnadsprojekt bör alltid en miljöinventering göras i syfte att i god tid identifiera eventuella hälso och miljöfarliga material. Miljöinventeringen bör göras innan man beslutar om omhändertagande av övriga rivningsmaterialen.
Läs mer om Miljöinventering

Farligt avfall

Förordningen om Farligt avfall (SFS 1996:971) trädde i kraft 1 Januari 1997. I förordningen klargörs inledningsvis vad som ska definieras som farligt avfall. Enligt förordningen ska exempelvis produkter vars användning förbjudits i lag betraktas som avfall vilket i sin tur torde innebära att sådana rivningsprodukter inte obehindrat kan återvändas. I bilaga till förordningen om farligt avfall anges vad som ska klassas som farligt avfall från bygg och rivningsverksamheten.
Läs mer om Farligt avfall

Återvinning av tak

Takpapp innehåller i många fall stora mängder tjära vilket är mycket farligt för miljön. Annan takpapp innehåller asfalt vilket också måste tas hand om på ett särskilt sätt, för att det inte ska ha negativa effekter på miljön. När ett tak byts ut är det viktigt att ta vara på material så som takpapp och takpannor på ett miljöriktigt sätt. Tidigare har man många gånger förbränt takpapp, men i dag är det rekommenderat att lämna takpapp till materialåtervinningen.
Läs mer om Återvinning av tak

Ordlista för återvinning

Avfallsförbränning – Förbränning av restprodukter i syfte att utvinna energi och minska avfallsvolymen i anläggning avsedd för avfall.
Avfallsrådgivare – Personer inom kommun, åkeriföretag eller annat företag som arbetar med restprodukthantering som arbetar med att informera företag om möjligheter till restprodukthantering.
Deponi – Här avses kontrollerade avfallsdeponier, oftast i kommunal regi, med bemannad mottagning och där lakvatten omhändertas och renas.

Dödsbo – 
Farligt avfall – Avfall som definieras i förordningen om farligt avfall (SFS 1996:971).
Hälso -och miljöfarliga material – Övergripande benämning på farligt avfall och andra material som är skadliga för hälsa och/eller vår miljö, varav vissa regleras i föreskrift.
Materialåtervinning – Nya råmaterial utvinns ur restprodukter efter viss bearbetning, så som fragmentering eller nedsmältning.
Mineraliska material/massa – Här avses betong, tegel, sten och klinker etc, som samtliga består av sand, lera, eller sten och kan användas som utfyllnadsmassa.
Miljöinventering – Inventering i byggnad i syfte att identifiera eventuella hälso- eller miljöfarliga material som kommer att omfattas av rivningsåtgärder.
Restprodukter – Här avses spill och emballage från byggproduktion samt rivningsmaterial.
Renhållningsordning – Dokument där kommunen enligt renhållningslagen har möjlighet att upprätta särskilda föreskrifter, som vid utvidgat renhållningsansvar även kan komma att omfatta bygg- och rivningsverksamhet om till exempel källsortering i kommun.
Utfyllnadsmassor, fyllnadsmassor – Restprodukter, ofta från rivning som nyttiggörs genom att ersätta nya råvaror vid exempelvis utfyllnad av schaktgropar anläggande av bullervallar.
Utvidgat renhållningsansvar – Kommunens möjlighet enligt renhållningslagen att ta ansvar för andra typer av avfall än enbart hushållsansvar så som bygg- och rivningsavfall.
Återbruk, återanvändning – Begagnade byggvaror som används igen efter viss renovering, och oftast till samma ändamål som de ursprungligen varit avsedda för.
Återvinning – Process där restprodukter bearbetas och nya råmaterial framställs.